Haha det blir bara mer och mer knäppt. Matilda har varit i samtal med SOS under veckan om sin fot och de har skickat ambulans och grejer men längre än en runda till vang viengs sjukhus igen kom hon aldrig. Bestämde sig därför att åka till Bangkok för ordentlig vård och Elin ville med till Thailand. Själv skulle jag åka ner till 4000 Islands då det har varit bestämt sedan innan och jag inte ville missa det. Ville inte heller tillbaka till Thailand då jag har så mycket mer jag vill göra.

Meen som om inte det som redan hänt räcker. Idag mådde jag lite sämre i magen igen och mitt i allt börjar mitt ansikte svullna upp. Blev illröd och såg ut som en ballong i huvudet, fick världens största läppar som domnade av. Kliade på hela kroppen. Jaha? Fick panik när jag såg mig i spegeln. Matilda bara "vi måste till sjukhuset", nätack inget jäkla sjukhus för mig. Det hela har slutat med att jag nu ska åka med de till Bangkok då min pappa tycker att jag inte kan vara ensam nu, ansiktet har lagt sig. Lite ledsen över detta för jag missar det jag vill göra men ibland är väl livet såhär. Livet på en pinne kan också förändras.

Hejdå vang vieng, hej Bangkok.